Julgransplundring

In RealLife
Här blir det inte så mycket plundring.
Finns inget att plundra….ha..ha..!!
Har inte julpyntat på säkert 5 år.
Julgranen den plastiga har jag adopterat bort…den har ett fint hem nu.
Julpynten står fortfarande ouppackade på vinden i flera lådor.
Så tråkig är jag.

Det känns skönt.
Lite befriande att inte behöva stressa fram en massa saker.
Inte heller behöva plocka bort.

Det var roligare förr tycker jag, att få plocka fram adventsljusstakar.
Fixa med egna dekorationer.
Tomtar & Troll lite här och var.

Barnen framför allt kände nog in stämningen lite mer  “snart kommer han… Tomten“
Jag kan bara säga att alla barn har nog varit lite rädda för Tomten i vår familj, vet inte varför.

Nu är ju barnen utflugna sen flera år och jag får bestämma själv det är skönt.
Så jag bestämmer att i mina 3 fönster där ska bara blommor stå om de ens överlever.
Inte en levande gran kommer in här, av den anledningen att när jag sov i bäddsoffan i
vardagsrummet när barnen var små…delade jag rum med det äcklet…har ni någonsin
kollat in hur mycket kryp det finns på en gran????

Men.
Jag kommer ihåg min första Julgransplundring.
Jag var nog kanske 6 år och befann mig i en lokal med massor av människor och en stor
gran. Alla sjöng och dansade runt granen och alla fick en strut med några godisbitar och ett
stort äpple. Ungefär som Yohanna. Jag tror inte jag har varit på så många sedan dess. Kanske något när barnen var små, som jag har förträngt.

Nu får våren hemskt gärna komma!
Stora kliv häråt….Tack!

.

Venga!